Vart tog den riktiga talangsatsningen vägen? – uppföljning

Jag skrev ett blogg inlägg för en tid sedan, ” Vart tog den RIKTIGA talangsatsningen vägen?”.

Jag fick många reaktioner.
Bra, för det kanske finns någon eller några som nappar och driver frågan vidare.
Det finns faktiskt en hel del initiativ där man satsar på ryttare för att ge dem chans att tävla oavsett sina ekonomiska förutsättningar. Satsningar för de ryttare som inte har tillgång till egen tävlingshäst. Dock finns det inte så många sådana satsningar!

Skånedistriktet har haft några projekt där man erbjudit ryttare utan egen häst en uppstart.
Väldigt bra.

Men det behövs flera.
Ridsporten generellt skulle behöva ett nationellt program för talanger utan tävlingshäst, liknande det som ATG gör för talangfulla ryttare med egen häst. Detta vore oerhört viktigt för att vi ska kunna komma in sportens ”finrum”, och bli av med överklassstämpeln som fortfarande hänger kvar över ridsporten.

Vi har idag många duktiga ryttare på högsta nivå, som kommer från och genom ridskolan.

Ett exempel är hoppryttaren Angelica Augustsson Zanotelli, som vi kunde se tävla i Gothenburg Horse Show nu i helgen och som började sin karriär som ridskoleryttare på Kungsbacka RK.

Ett annat exempel är dressyrryttaren Therese Nilshagen, som gjorde sina första framsteg via Vällingby Ridskola och idag är framgångsrik beridare i Tyskland med fina prestationer i OS, VM och EM.

Dessa är två framgångsrika exempel som visar att det är möjligt att bygga upp en ryttarkarriär även utan ekonomisk backning hemifrån – när man får rätt förutsättningar. Men för att vi ska få se fler ryttare gå den här vägen krävs en medveten satsning från ridsportförbundet och sporten.