Grunderna viktigast på kursen

Vad händer egentligen när det är kurs på Rekasta? Ryttarna får bland annat nöta grunder, träna sits och öva sin snabbhet.

Tre dagar i oktober samlades 15 ekipage på JumpClub, Rekasta, för att rida kurs för Lotta och Sylve. Den här gången var det många ponnyekipage som kommit för att vara med och ta del av den kunskap som lärs ut.

Traditionsenligt samlas alla deltagare första dagen i cafét för att berätta lite om sig själva och sina hästar, men också för att få veta mer om vad som är målet med kursen och vad som är viktigast för att lyckas som tävlingsryttare – oavsett om man rider ponny eller stor häst, eller om man tävlar på högre eller lägre nivå. Planeringen, noggrannheten och att hela tiden vilja lära sig mer är viktigt för att utvecklas som ryttare. Det är också viktigt att lära av andra och titta på de ryttare som är bättre än vad man själv är, för att bli inspirerad och ta till sig saker som man själv kan tänka på.

Därför inleddes också kursen med en liten miniclinic där Linn Backman visade hur första dagens övning skulle genomföras. Eftersom man aldrig kan få ett riktigt bra slutresultat om inte de grundläggande pusselbitarna är på plats, gäller det att först ta reda på hur väl hästen svarar för hjälperna och hur skicklig ryttaren är på att ge rätt signaler.

Övningen var egentligen relativt enkel i sin uppbyggnad, men det gällde att ha hästarna lydiga och uppmärksamma för hjälperna för att kunna rida den riktigt bra.

Varje kurs har lite sitt eget upplägg beroende på deltagarnas kunskaper, men oavsett vilka klasser man rider gäller det att få sin häst att vara uppmärksam för skänklarna och lyssna på tygeltagen. Därför handlade första dagen mycket om sidvärtsrörelser, att få hästen att lyssna både framåt, bakåt och åt sidan och att hästen verkligen accepterade hjälperna.

– Ni gör det här väldigt bra. Ni gör skänkelvikningar som många storhästryttare inte är i närheten av, berömde Sylve en av ponnygrupperna på kursen när ryttarna verkligen fick sina ponnyer att flytta sig mjukt och följsamt åt sidan.

De andra två kursdagarna byggdes övningarna på och det blev mer hoppning i galopp där ryttarnas snabbhet (i tanken) tränades eftersom det gällde att ha en bra plan och veta vad man var tvungen att göra för att klara av övningarna.

– Det är jobbet ni gör mellan hindren som är avgörande för hur bra hästen kommer att hoppa, förklarade Sylve.

Lördagseftermiddagen ägnades åt sitsträning, där alla ryttare longerades. Först fick de rida med extremt korta läder för att hitta sin balans, och därefter blev det trav, galopp och hopp över ett litet hinder utan stigbyglar och utan att hålla i tyglarna. Något som alla ryttare klarade på ett utmärkt sätt efter lite övning.

Efter tre dagar var det lite trötta, men nöjda, ryttare som åkte hem. Fulla av inspiration och med en hel del aha-upplevelser bakom sig. Även hästar och ponnyer var nog lite trötta – men alla gjorde ett väldigt bra jobb.

Här visar en av ryttarna upp första dagens markarbetsövning: